Ledaren i Mig

Läroplanen beskriver statens styrning av vilket grundläggande arbete som ska ske i skolan. Nedan har jag först citerat läroplanen kapitel 1 och sen nedan har jag besvarat frågor som kommit in via ”Vi i Vasastan”.

”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling.

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.

Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet.

Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.

Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.”

En tidigare elev har mejlat mig och berättat att han och andra elever som varande ateister ogillat en formulering (under punkt sju) att man ”ska ta hand om sin spirituella hälsa”. Stämmer detta och vad betyder det i så fall? Kan du förstå att man känner sig obekväm med denna formulering?

I den presentationen som jag hade på föräldramötet berättade jag att den sjunde vanan handlar om att man ska ta hand om sig i många perspektiv. Vanligtvis så pratas det om att man måste röra på sig och äta bra, medan vi också tillför att det inte räcker med att röra på sig och äta bra. Du ska också ta hand om dig själv genom att läsa en god bok, genom att ta hand om relationerna runt omkring dig och genom att vara en god samhällsmedborgare och hjälpa någon som kanske behöver din hjälp. Det finns spännande forskning som tittar på hur t.ex. kompismassage, meditation, fysisk aktivitet varje dag och kost påverkar lärandet.

Organisationen Barnverket tycker att det finns risk att alla barn stöps i samma form med de här vanorna, att barnen inte får visa känslor/”man bestämmer själv hur man mår”. Vad säger du om det?

Vi uppmanar eleverna verkligen till att visa känslor på skolan. Vi har som ett av våra fyra ben i verksamheten drama för alla elever. Det är ett strukturerat sätt att lära eleverna visa känslor och våga tänka kritiskt, stå för sina åsikter. Det måste vara ett missförstånd att någon tolkat vårt arbete på det sättet.

Jag har fått dem frågorna om det här innebär att alla stöps i samma form. För mig betyder arbetet vi gör precis tvärtom. Vårt arbete handlar om att var och en ska kunna leda sig själv genom att känna sig själv och stå för den man är. Att leda sig själv är en av alla de kompetenser som forskarvärlden är överens om kommer att vara viktigt i framtiden och redan nu. Vi har tittat på bland annat EUs 8 nyckelkompetenser, Unescos arbete kring lärande, 21st century skills och OECDs framtidskompetenser. Vi har följt olika forskare i vad är det för verktyg och kompetenser som eleverna kommer att ha nytta av framöver. Ledaren i mig är ett av skolans fyra ben som allt det här bakgrundsarbetet mynnat ut i. Det tre andra är drama som metod, digitala verktyg och lära sig konflikthantering.

Föräldrar har fyra typer av synpunkter
• De har inte fått tillräcklig information, den har getts efter ordinarie föräldraträffar då många gått hem. Kommentar?

När skolan i höstas bjöd in till föräldramöte så har det för samtliga klasser haft upplägget att jag som rektor träffar föräldrarna i en halvtimme och sen är det arbetslaget som träffat föräldrarna i en timme. För att lösa det praktiskt så har vi gjort då att ett arbetslag börjar med att träffa mig och det andra börjar i klassrummet, sen har vi bytt och jag träffat de som varit i klassrummet för att informera om allt arbete vi gör på skolan. Hela presentationen ligger på hemsidan. Det är mycket som en skola arbetar med och jag berättade många delar för att bli tydliga gentemot föräldrarna. Om föräldrar gjort valet att inte gå med övriga för att lyssna på min presentation av skolans hela arbete och för att kunna fråga och bolla sina funderingar så är det tråkigt.

Information är alltid svårt. Vi gick ut med skriftlig information i våras, de som följer mitt veckobrev har fått lite mer information. Det vi börjat arbeta med på skolan är ett sätt att arbeta med vårt uppdrag i läroplanen där de två första kapitlen beskriver vilka mål vi ska ha med vårt arbete kring normer och värden. Att jobba med Ledaren i mig är också ett av många verktyg som vi har. Vi funderar nu hur vi ska få ut information om vad vi gör praktiskt kopplat till värdegrundsarbetet och hur dessa verktyg och vanor kommer in i det.

• Vanorna utgår från jaget, har inte frigjort sig från ett amerikanskt management-tänk som inte är lämpligt för barn som riskerar att missa värdet av samarbete. Kommentar?

De tre första vanorna fokuserar på vad var och en kan göra själv – att göra aktiva val, att göra sin egen målbild och att planera sin tid. Det är bara du som kan prioritera din tid och visualisera ditt mål. De tre vanorna som kommer sen är vanor för samarbete – hur lära du dig att lyssna på kamrater och andra omkring dig, hur kan du tillsammans med andra hitta lösningar som är bättre än lösningar som du själv hittat och hur kan du skapa samarbeten där alla känner att de har något för att de skapar ett sådant samarbete.

Det finns mycket forskning som tar upp detta se till exempel forskning av Knut Sundell, Torkel Klingberg, Peter Senge, Gervase R Bushe, Daniel Kahneman, Ross W Greene och Chip&Dan Heath. Det är väldigt basala verktyg som skolan har i uppdrag att arbeta med. Det som skiljer oss är att vi valt att på ett strukturerat sätt arbeta med frågorna i ett F-9 perspektiv, där alla är involverade. Det är inte ett manualbaserat verktyg; det är en palett med anpassningsbara verktyg för att få med sig så många kompetenser som möjligt.

• Ingen koll har gjorts av hur ”ledaren i mig” påverkat andra verksamheter där den används innan den köptes in. Kommentar?

Ledaren i mig används idag på nästan 2000 skolor världen över. Det finns forskning från andra länder som vi läst och haft med i vår beslutsprocess. Det finns lite forskning i Sverige, men mer är på gång. Det här är inte ett oprövat program för att ge verktyg för att leda sig själv. Microsoft, Fritidsresor och Ericsson är några verksamheter som tagit stort grepp kring verktygen och utbildar sina medarbetare i det här. Vi har i vår process också varit i kontakt med den andra skolorna i Sverige som arbetar med Ledaren i mig. Vi har besökt Falun, Huddinge och Karlskrona och samtalat med elever, vuxna, ledning och förvaltningschefer.

• Det hålls hela lektioner om ”ledaren i mig”, det tar tid från vanlig undervisning. Kommentar?

Vi har inga ”ledaren i mig” lektioner i vår läroplan. Det finns en förutbestämd timplan som vi har att följa, förutom timplanen så arbetar vi liksom andra skolor med att eleverna har tid men sin mentor och tid för att arbeta med värdegrundsfrågor som gäller på skolan. Ledaren i mig är ett sätt att synliggöra målet med lektionen och samarbeten som sker i klassen, därför finns det integrerat i samtliga ämnen. För eleverna blir det en tydlighet t.ex. att alla lärare oavsett ämne tar upp målet med lektionen.

Hur tycker du att utbildningen har fungerat än så länge?

Eleverna på Matteusskolan har goda resultat. Vi ligger över det matematiskt förväntade värdet SALSA som skolverket beräknar för varje skola. Det finns alltid utmaningar att arbeta med för att alla elever ska få betyg i samtliga ämnen. Vi har genom åren arbetat mycket med att anpassa lärmiljön och ge elever och pedagoger verktyg för att lära sig lära. Eleverna på skolan är trygga och känner sig sedda, det stora värdegrundsarbete som vi gör har effekt. I värdegrundsarbetet ingår bland annat Skolmedling, Drama, BRIMS, Kamratstödjare och Ledaren i Mig.

http://www.lararnasnyheter.se/chef-ledarskap/2013/08/20/har-ar-allas-ansvar-losa-elevkonflikter Tips!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Annonser